Analys pekar på miljardkostnader vid missade klimatåtaganden

Sverige riskerar ekonomiska konsekvenser om landet inte når EU:s klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

I analysen lyfts den så kallade ESR-sektorn fram, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. IVL bedömer att Sverige kan missa sina åtaganden i denna sektor, vilket både påverkar klimatet och kan leda till ökade kostnader för staten.

Regeringens bedömning: underskott på 11,0 miljoner ton

Enligt pressmeddelandet pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 kommer att överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Regelverket ger möjlighet att täcka en del av detta genom att använda utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), upp till maximalt 5,2 miljoner ton. IVL bedömer att detta innebär en förlorad intäkt eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas.

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL, i pressmeddelandet.

Efter ETS-flex återstår ett gap på 5,8 miljoner ton

Efter att möjligheten att använda utsläppsrätter (ETS-flex) räknats av återstår enligt IVL ett gap på 5,8 miljoner ton. Pressmeddelandet beskriver tre huvudsakliga vägar framåt:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder: Möjligt, men kostnaden bedöms som mycket osäker eftersom många medlemsstater samtidigt har underskott och endast få har överskott.
• Minska utsläppen med konkreta åtgärder: IVL uppskattar kostnaden till 11–22 miljarder kronor, utöver de utsläppsrätter som används via EU ETS.
• Missa åtagandena: Då skrivs det kvarvarande gapet upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om åtagandet missas flera år i rad uppstår en ränta-på-ränta-effekt, vilket enligt IVL kan bli dyrare än att genomföra åtgärder i tid.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga avgifter

Utöver kostnaderna för att hantera utsläppsgapet kan Sverige enligt IVL även riskera ekonomiska sanktioner. Dessa baseras på tidigare rättsfall i EU-domstolen.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL, enligt pressmeddelandet.

Analysen presenteras också i rapporten ”Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030” (Rapport C11254, juni 2026), framtagen av Lars Zetterberg och Per Strömberg på uppdrag av WWF.