Håll Sverige Rent släpper Skräprapporten 2026

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpningen i Sverige. För första gången redovisas nationella mätningar som visar hur skräpet utvecklats över tid – och i stadsmiljö syns en minskning mellan 2023 och 2025. Samtidigt pekar rapporten ut nikotinrelaterat skräp som den tydligt dominerande kategorin i städer, och visar stora skillnader mellan svenska stränder.

Pressmeddelandet publicerades den 20 april 2026 klockan 07:45 (CEST) via Via TT.

Svenskarna: Nedskräpning är ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Enligt undersökningen upplevs rastplatser och vägar som skräpigast, medan skräp i havet anses viktigast att minska.

Samtidigt uppger bara en av tio att de själva skräpat ner, främst yngre personer, män och snusare. Vanliga skäl som anges är slöhet, brist på papperskorgar eller att skräpet uppfattats som komposterbart.

Minskning i stadsmiljö – flera plastprodukter minskar

Håll Sverige Rent uppger att skräpet i stadsmiljö totalt har minskat med 30 % sedan 2023 (mätt 2023–2025). Bland de föremål som minskat mest finns flera plastprodukter:

• Tunna plastpåsar för frukt- och grönsaker: −73 %
• Plastkorkar: −62 % (efter nya regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: −62 %
• Påsklämmor: −81 %

Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats, säger Josefin Carlring, vd på Håll Sverige Rent.

Fimpar och snus dominerar fortfarande

Trots att antalet fimpar minskar i mätningarna är nikotinprodukter fortfarande det vanligaste skräpet i stadsmiljö. Den nationella skräpmätningen från 2025 visar att:

• Fimpar utgör 46 % av allt skräp i stadsmiljö.
• Snus står för 23 % av allt skräp i stadsmiljö.
• Tillsammans med andra nikotinrelaterade föremål (snusdosor, cigarettpaket, vejps) uppges nikotinskräp utgöra cirka 70 % av allt skräp som hittas i stadsmiljö.

Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på, säger Josefin Carlring.

För snus syns enligt Håll Sverige Rent ingen signifikant skillnad i stadsmiljö mellan 2023 och 2025. På stränder längs Västerhavet och Östersjön syns däremot en minskande trend för både fimpar och snus.

Vardagsexemplet: Över 1 000 skräp på vägen till jobbet

Rapporten översätter mätresultat till ett vardagsexempel: På en kilometer längs en trottoar eller gångbana i stadsmiljö skulle man passera över 1 000 skräpföremål, enligt Håll Sverige Rent. I exemplet motsvarar det bland annat:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: minskar för långsamt

Håll Sverige Rent uppger att förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskade något under 2024 (efter att ha ökat mellan 2022 och 2023). Samtidigt bedöms utvecklingen gå för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026.

Enligt en Novusundersökning känner få till den så kallade ”flergångslagen”, och ännu färre väljer flergångsalternativ vid köp av takeaway. Håll Sverige Rent uppger också att de nationella skräpmätningarna 2023 och 2025 inte visar några signifikanta minskningar av engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader på stränder – Västerhavet sticker ut

Mätningar av strandskräp visar enligt rapporten stora skillnader mellan havsområden:

• Västerhavet: medianvärdet 2025 uppges vara 832 skräpföremål per 100 meter strand. Det är en ökning med 55 % jämfört med 2024 och 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter). Enligt Håll Sverige Rent är 99 % av skräpet plast, och en stor del kopplas till fiskeriverksamhet.
• Östersjökusten: medianvärdet 2025 uppges vara 15 skräpföremål per 100 meter strand, vilket ligger under EU:s gränsvärde. Här anges mindre fiskerelaterat skräp, men mer som kan kopplas till strandbesökare – som fimpar, snus och plastförpackningar.

Snus vanligast i fjällen

I mätningar längs vandringsleder i fjällen var snus det vanligaste skräpet och utgjorde 25 % av det skräp som hittades under 2025, enligt rapporten. Där förekommer även förpackningar från godis, snacks och mat.