VansbroNytt

Kartläggning: Stora skillnader i hur mycket villalånet äter av inkomsten

Kartläggning: Stora skillnader i hur mycket villalånet äter av inkomsten
Pressbild: Ej angiven (ingen fotograf angiven i pressreleasen)

Ny analys visar stora skillnader i hur stor del av inkomsten som går till villalånet i olika kommuner.

Annons

Stockholmstoppar – men vissa kommuner ligger runt tre procent

Hur stor del av hushållets inkomster som går till villalånet varierar kraftigt i Sverige, enligt en ny analys från Landshypotek Bank. I topp ligger Solna, där ett genomsnittligt hushåll uppges lägga 41 procent av nettoinkomsten på villalånekostnader – medan flera mindre kommuner i andra delar av landet ligger runt tre procent.

Analysen är nationell och innehåller inga specifika siffror för Vansbro kommun.

Så har Landshypotek Bank räknat

Landshypotek Bank har utifrån bostadspriser, räntor, amorteringskrav och medelinkomster beräknat hur stor andel av inkomsten som går till lånekostnader för en genomsnittlig villa i olika kommuner och län. Beräkningen utgår från:

  • Hushåll med två inkomster
  • 75 procents belåningsgrad
  • 3 procents bolåneränta
  • 2 procents amortering
  • Kalkylen gäller efter ränteavdrag

Genomsnittliga villapriser har hämtats från Svensk Mäklarstatistik och inkomsterna baseras på SCB:s statistik över medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster.

Kommuner med högst och lägst andel

I Stockholmsområdet sticker andelarna ut, enligt kartläggningen:

  • Solna: 41 procent
  • Sundbyberg: 40 procent
  • Lidingö: 32 procent

I andra änden av skalan nämns flera kommuner där villalånet tar omkring tre procent av hushållets nettoinkomst:

  • Åsele
  • Malå
  • Kramfors
  • Överkalix
  • Sorsele

Länsvis: Stockholms län högst, Västernorrlands län lägst

På länsnivå uppges:

  • Stockholms län ha högst andel: 31 procent
  • Gotlands län: 23 procent
  • Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län: 22–23 procent
  • Västernorrlands län ha lägst andel: 11 procent
Annons

Relevanta källor

Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Fler artiklar i Ekonomi